Beständighet

Beständighet eller livslängd

Beständighet, eller livslängd, är ett mått på konstruktionens funktionsduglighet och beror på materialegenskaper, montering och underhåll – och påverkningar.

Förändringar till följd av temperatur, fukt, kemikalier, m m påverkar ett undertaks livslängd i en mer eller mindre omfattning. Solens UV-strålning, luftföroreningar, fuktangrepp, närhet till armaturer, rengöringsmedel och hantering är några faktorer som kan förändra kulören på ett undertak. Trä kan mörkna, plast kan gulna och färgad metall kan förändras.

I vissa material kan åldring och värmepåverkan kan orsaka krympning, härdning eller pulvrisering. Vissa plastsorter kan krympa upp till 9 %, gipsskivor kan kalcineras vid en kontinuerlig temperatur över 45 grader Celsius.

Kemisk påverkan

Inom vissa kemisk-tekniska och mekaniska industrier används undertak för bullerdämpning. Klimatet i sådana miljöer kan vara mycket aggressivt och ångor från lösningsmedel, metalldamm eller järnfilsspån kan orsaka korrosionsskador. Såväl metall och komponenter som plattor i en undertakskonstruktion kan angripas.

Biologisk påverkan

Olika typer av mikroorganismer kan angripa undertakets material eller ytskikt inom t ex hälso- och sjukvårdsanläggningar, laboratorier, medicintekniska industrier och livsmedelsindustrier. Bakterier, svampar och mögel kan förekomma även i fuktiga och oventilerade utrymmen.

Biologiska angrepp påverkar egenskaper som hållfasthet och kulör hos organiska produkter som t ex trä eller plast.

Fuktpåverkan

Luftfuktighet som varierar kan ge upphov till fuktförändringar i vissa material. Undertakets funktioner som brandskydd, akustik, ventilation, värmeisolering samt stabilitet och estetik kan bli lidande om undertakskonstruktionen inte är utformad med hänsyn till materialets förändringar i ett fuktigt inomhusklimat.

Vatten kan komma i kontakt med undertak i t ex simhall, duschrum, stall och industrier liksom byggfukt (överskott av vatten samlas i materialet under byggtiden) och rengöring av undertak genom tvättning eller vattenbesprutning.

Hygroskopiskt material:  Som t ex trä anpassar sitt vatteninnehåll till omgivningens relativa fuktighet

Icke-hygroskopiskt material: Som t ex metall innehåller inte fritt vatten

Undertaksmaterial levereras i regel utan byggfukt. Uttorkning av byggfukt från t ex betongkonstruktioner kan dock medföra att den relativa luftfuktigheten är högre i lokalen under byggtiden än när lokalen tas i bruk.

Fuktförändringar i undertaksskivor kan ge upphov till svällning som i sin tur orsakar formförändring. Okontrollerbara öppningar och andra typer av deformationer kan då uppstå. 

Förmågan hos ett material att motstå vatten kan förbättras genom lämplig ytbehandling och kanttätning. Om byggfukt och tillfälligt absorberad fuktmängd ska kunna torka ut nedåt genom undertaket måste ytbehandlingen kunna medge det.

Även alltför låg relativ fuktighet kan bli ett problem genom att den bidrar till att statisk elektricitet i lokalen laddas upp i undertaket, vilket gör att damm kan ansamlas.