Rengörbarhet

Olika aktiviteter ställer olika krav på renhet

Hur man undviker onödig nedsmutsning av undertaket är av stor betydelse eftersom ett undertaks rengöringsegenskaper påverkar både livslängd och ekonomi.

Beroende på vilken aktivitet som utövas i en lokal ställs olika krav på ytskiktets renhet på undertaket.

I vissa lokaler krävs att takytan regelbundet rengörs för att avsedd funktion ska kunna garanteras. Rengöring kan t ex behövas på grund av dammig omgivningsluft eller på grund av stoftutveckling i samband med sport, lek och industriverksamhet. Ingrepp i undertaksskivor eller stora luftströmmar i lokalen kan orsaka nedsmutsning. Stränga krav på renhet gäller i t ex kök, livsmedels- och läkemedelshantering kräver att undertaket ska tvättas.

Nedsmutsning

Nedsmutsning av undertaksytan kan ske genom:

  • Direktkontakt med människor
    Genom montering, reparation samt byte av komponenter i undertaket sker direktkontakt med undertaket. Det kan t ex ske vid byte av lysrör eller reglering eller avstängning av ventiler.
  • Direktkontakt med föremål
    Vid idrottsverksamhet eller lek förekommer att kontakt mellan föremål och undertak uppstår. Det kan också ske i samband med resning av stege eller omflyttning av inredning.
  • Att föroreningen fastnar på undertakets ytskikt
    Föroreningar inomhus sprids och kan stiga upp mot undertakets yta genom:
    – Partiklars egna rörelser (vid t ex mekanisk bearbetning och transport av trä eller metall)

    – Omgivande lufts rörelse (vid t ex fläktventilation eller otätheter i fastigheten)
    – Tryckdifferenser (när t ex maskiner eller processutrustning är varmare än undertakets yta)

Partiklar med storlek upp till 200 um anses kunna följa med luftströmmar som har en hastighet på 2 – 4 m/sekund.

Partiklars förmåga att fastna på ytskiktet beror på:

  • Aerosolens rörelse/hastighet i rummet
  • Partiklarnas storlek, form och antal per volymenhet luft
  • Partiklarnas förmåga att slås samman genom diffusion, vibration eller elektriska laddningar
  • Luftens temperatur och fuktighet
  • Egenskaper hos undertakets ytskikt

I lokaler med ofta förekommande rengöring bör även komponenter som belysningsarmaturer, ventiler och inspektionsluckor vara lätta att rengöra. 

Demonterbara undertak

Demonterbara undertak behöver rengöras ofta på grund av nedsmutnings vid reparationsarbete. Konstruktionen bör därfö underlätta både rengörings- och reparationsarbete.

Undertakets rengörbarhet

Undertakets rengörbarhet beror på:

  • Nedsmutsningens art, förekomst och sammansättning
  • Ytskiktets benägenhet att smutsas ner
  • Ytskiktets förmåga att tåla mekanisk (torr) och kemisk (våt) rengöring
  • Ytans åtkomlighet

Egenskaper som påverkar ytans förmåga att motstå nedsmutsning är:

  • Struktur
  • Form
  • Porositet
  • Kemisk sammansättning
  • Ytspänning
  • Materialets ådring

Materialets struktur och ytjämnhet kan variera avsevärt. Undertaket kan vara plant eller ha en form med en naturlig plats för smutsansamling, ytan kan vara slät, skrovlig eller relietmönstrad. Ytans repighet och porositet påverkar rengörbarheten. Även perforeringar och mycket små öppningar kan bidra till att undertaket blir mer smutskänsligt. Materialens förändring vid svällning, sprickning samt åldring kan orsaka att ytan blir spröd och skrovlig och därmed mer benägen för nedsmutsning. Även klimatförhållanden i lokalen och förekomsten av köldbryggor kan påverka ytans smutsbenägenhet. Elektrostatiskt laddade ytor drar lättare till sig smutspartiklar.

Vanliga rengöringsmetoder

  • Torravtorkning
    Hela takytan torkas med torr trasa eller mopp. Detta gäller även komponenter som armaturer, ventiler, m m.
  • Dammsugning
    Hela undertaksytan dammsugs. Metoden kan användas på de flesta undertak.
  • Våtavtorkning
    Efter torrengöring avtorkas hela eller delar av undertaket med fuktig trasa eller tvättsvabb på skaft. Förutom vatten används även rengöringsmedel och vid behov lösningsmedel. Även punktvisa fläckar bör kunna torkas av.
  • Våtrengöring med hög- eller lågtrycksaggregat
    Vid lågtryckstvätt läggs rengöringsskum på med lågtrycksspruta och spolas av med vatten från lågtrycksslang.
    Vid högtryckstvätt läggs rengöringsskum på med lågtrycksspruta och spolas av med vatten från högtrycksslang. Vattenstrålen åstadkommer en mekanisk kraft på undertaksytan så att den rengörs effektivt. Elektriska kontakter och anslutningar, brandvarnare, m m ska alltid skyddas vid våtrengöring.
  • Kemisk rengöring
    Lösningsmedel sprutas på undertaket. Kemikalierna absorberar föroreningar och när lösningsmedlet avdunstar ramlar smutsen ner av sig själv. Metoden kan användas även på ytor som är målade med icke-tvättbar färg. Plåtytor bör i regel eftertorkas.
    Plastbelagd plåt rengörs med varmt vatten och något flytande tvättmedel. Om ytan är kraftigt nedsmutsad kan lacknafta och kristallolja användas.
    Plastbelagda ytor bör inte tvättas med organiska lösningsmedel där eter, ketoner, estrar eller klorerade kolväten ingår.
  • Ångrengöring
    Vid ångrengöring används enbart ånga för att lösa upp smutsfläckar och döda mikroorganismer. Ångan kan produceras vid olika tryck. Det innebär att vatteninnehållet i ångan kan varieras. Ångan ska appliceras med hjälp av ett munstycke försett med en mikrofiberduk eller en mjuk gummiskrapa. Använd cirkelrörelser med måttligt tryck under rengöringen.

    Hur man undviker nedsmutsning

    Det är viktigt att välja rätt undertakssystem för avsedd miljö och verksamhet. Tän hänsyn till den nedsmutsning som kan förekomma, vilken rengöringsmetod och vilka typer av rengöringsmedel är viktiga aspekter. Om man är osäker på huruvida undertaket tål ett specifikt rengöringsmedel bör man prova på en platta eller en provbit innan rengöring av hela taket utförs.

    • Undvik tryckdifferenser
      Ett annat sätt att förhindra att undertaket blir smutsigt är att undvika tryckskillnader mellan rum och mellantaksutrymmet. Öppna raster, perforerade skugglister, öppna armaturer eller liknande kan eliminera tryckskillnader. Vid tryckskillnad fungerar undertaket som ett filter och riskerar att bli smutsigt.
    • Använd rena bomullshandskar
      För att undvika onödig nedsmutsning rekommenderas användning av vita bomullshandskar vid hantering av plattorna.
    • Installera undertaket så sent som möjligt
      Undertaket bör, av samma anledning, monteras så sent som möjligt i byggprocessen.
    • Regelbunden rengöring av särskilt utsatta områden
      Det är viktigt att taket kan rengöras genom hela dess livslängd. Detta gäller speciellt undertaksskivor runt ventilationsdon eller installationer i mellantaksutrymmet som ska underhållas. Om hela eller delar av taket är särskilt utsatt för nedsmutsning är det viktigt med regelbunden rengöring. På detta sätt undviks att smutsnivån byggs på under lång tid. Clips som håller ned plattorna mot bärverket underlättar rengöringen.
    • Underhåll ventilationssystemet regelbundet
      En stor del av nedsmutsningen av undertaken sker via ventilationen. Regelbundet underhåll av ventilationssystemet är ett sätt att minska nedsmutsningen, och det åligger fastighetsägaren att sköta detta (OVK-besiktning). Generellt kan sägas att ventilationssystem med lågt placerade tilluftsdon ger mindre nedsmutsning än ventilationssystem med tillluftsdon i taket.

    I lokaler med höga hygieniska krav

    I operationsrum och laboratorier och liknande bör undertaken vara operforerade, ha släta ytor och skarpa hörn och kanter samt ett så litet antal fogar som möjligt.  Fogtätningsmaterial och ytskikt ska vara beständigt mot aktuella kemikalier, vatten och mikroorganismer.

      Cookie-samtycke med Real Cookie Banner