Efterklangstid

Efterklangstid ett mått på ”ekot” i ett rum. Det är ett viktigt mått på ett rums akustiska egenskaper och mäts i sekunder.

  • En alltför lång efterklangstid bidrar till en bullrig miljö och dålig taluppfattbarhet.
  • En alltför kort efterklangstid ger en dämpad miljö, vilket ocksa kan försämra taluppfattbarheten.

Efterklangstiden kan regleras med hjälp av inredning och kan avkortas med hjälpa av ljudabsorbenter. Ljudabsorbenter är undertaksskivor eller väggskivor med hög ljudabsorption. Materialen bör anpassas till den verksamhet som rummet är avsett för. En akustikkonsult fastställer ett materials lämplighet med hjälp av den mätdata som finns kopplat till materialet. I andra hand är det arkitekter och entreprenörer som väljer ljudabsorbenter.

 

Exempel på lokaler med lång efterklangstid

Exempel på miljöer där störande ljud förekommer och där man kan behöva begränsa efterklangstiden:

  • Skolor
  • Restauranger
  • Korridorer
  • Kontorslandskap
  • Verkstadslokaler

Mätning av efterklangstid

När man mäter efterklangstiden har man en högtalare som sänder ut ett ljud i rummet på ca 100 dB. Sen stänger man av högtalaren och mäter hur lång tid det tar för ljudet att sjunka 60 dB.

Efterklangstiden (T) påverkas av rummets volym (V) och rummets ljudabsorptionsmängd (A). Sambandet som kallas Sabines formel uppfanns av en amerikansk fysiker, Wallace Sabine, för drygt 100 år sedan. Om absorptionen är någorlunda jämnt fördelad eller om rummet har en ojämn form beräknas T så här:

0,16 V

T = _____ ____

A

Vad efterklangstid innebär praktiskt för oss i en lokal

För lång efterklangstid gör det svårt för oss att uppfatta vad människor säger. Samtidigt är efterklangen positiv för sång och musik. Efterklangstid mäter klangen i rummet och är ett lämpligt mått om man har problem med just klangen.
Men om problemet är hög ljudnivå och/eller dålig taluppfattbarheten är inte efterklangstid ett lämpligt mått.

 

Andra sätt att mäta ljudmiljön i ett rum

Om problemet är hög ljudnivå och dålig taluppfattbarhet behöver efterklangstidsmätningen kompletteras med andra mått. Lämpliga mått är C50 och DLf.

– Efterklangstiden beskriver rummets klang.
– DLf är ett mått som visar hur rummets ljudreflexer påverkar ljudnivån.
– C50 visar hur ljudreflexerna påverkar taluppfattbarheten.

 

Exempel på lämpliga efterklangstider

 

Lokal T, sekunder
Klassrum 0,6 – 0,8
Liten gymnastiksal 1,0 – 1,5
Idrottshall 1,5 – 2,0
Korridor 1,0
Kontor 0,5 – 0,8
Trapphus 1,0 – 1,5
Verkstad (liten) 0,5 – 1,0
Verkstad (stor) 1,0 – 2,0