För att åstadkomma en bättre ljudmiljö i rummet används ljudabsorbenter. De består av ett poröst material med specifika egenskaper för att t ex uppnå en viss absorptionskurva, efterklangstid och klangfärg:

  • Stenull består av mineralfiber som isolerar ljud bra och har ett högt brandmotstånd. Stenull är tyngre än till exempel glasull.
  • Glasull är också en mineralfiber som isolerar ljud bra. Glasfiber väger inte så mycket och är ganska lätt att hantera.
  • Träullsplattor har god isoleringsförmåga. 
  • Skumplast
  • Textilier

I de vanligaste materialen, som mineralull, träull, skumplast och textilier, tränger ljudenergin in i materialets hålrum eller porer. När luftmolekylerna träffar materialets fiber uppstår friktion och omvandlar ljudenergin till värme. 

Intill en hård yta står luftens molekyler nästan stilla. Om en absorbent placeras en bit från bakomliggande yta erhålls större luftrörelse i själva absobenten och därigenom ökar absorptionen. 

 

Absorptionsförmåga

De porösa undertaksskivorna, ljudabsorbenterna, har god absorptionsförmåga inom ett brett frekvensområde och då främst vid medelhöga och höga frekvenser.

För att uppnå en god absorptionsförmåga behövs en väl avvägd porositet och strömningsmotstånd hos materialet. 

Ytskiktet på en porös absorbent påverkar ljudabsorbenten. Täcker man t ex ljudabsorbenten med en täckande färg som tätar materialets porer kan det förstöra absorptionsförmågan.