Om ljud

Sorl, brus, buller, oljud, dån, muller, oväsen, larm, skräll, dunder, väsen, stoj - ja, det finns många ord för ljud och oljud.

Kort om buller 

  • Buller uppstår i lokaler med högt sorl, maskiner som skapar ljud eller p g a lokalens beskaffenhet
  • Lågfrekvent buller är tröttande och skapar hälsoproblem

Kort om absorption

  • När det gäller området akustik innebär absorption uppfångning av ljudvågor. Energin i ljudet övergår då till värme i det absorberande materialet. Det som inte absorberas reflekteras.

Vanliga bullerkällor

Bullerkällor som påverkar ljudmiljön delas upp i två grupper:

  • Samhällsbuller
    Ett utbrett miljöproblem i Sverige, och den störning som berör flest antal människor, ca 2 miljoner.
    Utomhus: Väg-, spår- och flygtrafik, vindkraftverk, industrier, byggnadsarbeten, restauranger, musik- och sportevenemang.
    Inomhus: Ljud från grannar, ventilationssystem och olika sorters utrustning som genererar buller
  • Yrkesbuller
    Förekommer inom många olika yrkesområden, bl a inom industriarbeten (textilindustri, styckare, träindustri m.m.), underhållningsbranschen (musiker, DJ:s, m m), samt barnomsorgen (förskolepersonal, m m). Ca 23% av den arbetande befolkningen beräknas vara utsatt för yrkesbuller så högt att man inte kan prata i normal samtalston på 1 meters avstånd minst ¼ av arbetsdagen.

Källa: Karolinska Institutet

Fokusera på de större bullerkällorna först

  • Se över innertak och väggar.
  • Sätt ljudabsorbenter bakom maskiner som låter mycket.
  • Dämpa plåtar som får ljudet att studsa genom att använda plåt med perforerade hål.
  • Åtgärda ventilationssystem och liknande bullerkällor.
  • Mät dBZ och jämför med dBA. Skiljer det mer än 5 dB bör man vidta åtgärder för att minska lågfrekvent buller.

dB

Decibel används ofta för att beskriva ljud­nivå, elektrisk signal­styrka och digitala signaler. dB-skalan är logarit­misk på så sätt att en ökning med 10 dB (1 Bel) innebär en ökning av effekten med en faktor 10.
0 dB = referensnivån
10 dB = 10 gånger högre än referensnivån
20 dB = 100 gånger högre än referensnivån

dBA

En mätning med enbart dBA tar inte hänsyn till det lågfrekventa bullret och gör att det kan verka som att ljudnivåerna är låga. I själva verket kan de vara hälsovådliga.

Därför bör man använda dBZ för att få en uppfattning om rätt hälsonivå.

dBZ

En mätning i dBZ tar med hela ljudbilden.

Ljudexperten Thomas Lagnö förklarar skillnaden:
=> Mät med rätt metod (sverigesradio.se)

Absorptionsklasser

För att underlätta materialval är ljudabsorbenter i dag märkta med klasser från A – E, där A har den högsta ljudabsorptionen och E den lägsta. Alla typer av ljudabsorptionsvärden och kurvor ska åtföljas av den totala konstruktionshöjden (tkh) av monteringen. Ljudabsorptionssiffror utan motsvarande tkh anger inte ett komplett värde och bör därför inte användas vid jämförelser.