Ventilation

I lokaler där människor vistas behövs ventilation för att skapa en bra luftväxling. Grundförutsättningen är att byggnader och installationer ska ge god luftkvalitet där vi människor vistas. Detta ska ske genom att ny luft förs in från det fria, samtidigt som fukt, lukt och hälsofarliga ämnen förs bort. Människor, maskiner och material tillför kontinuerligt vattenånga, partiklar och gaser till inomhusluften. 

Lagar och regler

För att undvika dålig lukt och mögel behöver bostäder och lokaler ha en god
ventilation. Det kan även hjälpa till att förebygga astma och allergiproblem samt
förbättra vårt välbefinnande och vår koncentrationsförmåga. Ett väl fungerande
ventilationssystem skapar ett hälsosamt och behagligt inneklimat utan att skapa
drag- eller temperaturproblem.

Flera regler ställer krav på inomhusluften:

  • Boverket ställer grundläggande krav på luftväxling och luftkvalitet i en byggnad.
  • Arbetsmiljöverket har regler om luftkvalitet och ventilation i arbetslokaler som t ex skolor, förskolor, kontor, verkstäder, m m.
  • Folkhälsomyndigheten ger ut regler om luftkvalitet och ventilation med koppling till Miljöbalken.

Tillförsel av uteluft

Grundregeln för tillförsel av uteluft är 0,35 liter per sekund och kvadratmeter utan besvärande drag. Den nya luften ska föras in i ”rena” rum där vi vistas ofta för att sedan strömma till andra rum. Slutligen ska luften föras ut från rum där luften blir mest förorenad, som i t ex kök, badrum och verkstad.

a

Basventilation och tilläggsventilation

Basventilationen behövs för att avlägsna luftföroreningar, värme och fukt från människor och eventuell fukt från byggnaden. Den kompletteras vid behov med tilläggsventilation för att kompensera försämrad luftkvalitet som orsakas av aktiviteter eller processer i lokalen.

Samordning med undertaket

Ventilationen i en lokal kan helt eller delvis samordnas med undertaket. Kanaler och delar av en ventilationsanläggning förläggs ofta ovanför undertaket medan ventilationsdon ansluts till eller integreras med undertaket.

De don som används är vanliga till- och frånluftsdon, profiler mellan undertaksplattor eller speciellt anpassade produkter.

Det är antalet don och dess typ som avgör effekten av den uppnådda luftväxlingen vid viss plats i rummet liksom möjligheten att få en dragfri yta i den zon man vistas.

Vid placering i vägg nedanför undertaket

Även om ventilationsdonet placeras i en vägg nedanför undertaket kan undertakets konstruktion i form av öppningar och spalter påverka luftrörelser vid donet. Se till att skapa en lämplig lufthastighet och luftriktning vid injustering av donet.

 

Kanalanslutna don och ventiler

Vanliga ventilationsdon kan monteras:

  • Infällda i plattor/kassetter. 
  • Som specialbyggda don. Hela undertaksplattan ersätts då och ventilationsdonet smälter in i undertaket. 

Risken för nedsmutsning runt ventilen är stor och därför rekommenderas att ventilen omsluts av lättrengörligt material som t ex plåt.

Montera ventilationsdon med separat upphängning till bjälklaget. Det kan förekomma att donet vilar direkt på bärprofilen. Ventilationskanaler är oftast placerade i mellantaksutrymmen. 

Det ställs stora krav på samordningen när montering av don ska integreras med ett undertak för att få till en acceptabel plats i mellantaksutrymmet. Ofta ställs stora krav på undertaksentreprenörernas lösningsförmåga eftersom de inte sällan kommer in i ett senare skede i installationsprocessen.

Ta hänsyn till de vertikala måttförhållandena mellan bärprofilen och takelementets kant samt luftströmmens väg till och från donets fria öppning vid val av ventiler och deras placering.

a

Kanalanslutna spalter

Delar av bärprofiler kan ersättas med ventilationsprofiler. Öppningens storlek och form samt öppningarnas fördelning över undertaksytan påverkar luftens utbredning i lokalen.

a

Undertak som ventilationsdon

Även ett tätt monterat undertak kan anslutas till ett kanalsystem. Till- och frånluft kan passera genom perforerade undertaksplattor eller spalter mellan undertaksplattorna.

Lufttillförsel genom ett perforerat undertak rekommenderas i första hand i lokaler där stora luftflöden ska fördelas jämnt över undertaksytan och där den inblåsta luften har lägre temperatur än rumsluften. 

Det är perforeringarnas storlek, form och fördelning som avgör vilken luftväxling som uppnås i rummet. Ventilationen kan även påverkas av hur mellantaksutrymmet är utformat och om det finns andra installationer som kan orsaka rörelse i luftströmmen.

Fakta

Cirka 30 kilo eller 25 000 liter – så mycket luft andas en vuxen in och ut varje dag! Det kan jämföras med att en vuxen konsumerar cirka 3 kilo dryck och 1 kilo mat varje dag. I norra Europa vistas man ofta 90 procent av dygnet inomhus och då
är det lätt att inse hur viktig just luftens kvalitet är!

Källa: Energiradgivningen.se

Tips och tricks

 Lämplig teknik och skötsel av din ventilation kan också innebära att du sparar energi och pengar.